There´s just too much that time cannot erase
Ibland kommer jag bara skriva av mig, dessa inläggen kan ni igonrera om ni vill. Men ja, här är det ända stället jag lyckas skriva på. Texten kommer vara helt osammanhängande och konstig, men så får det bli.
Vet inte vart jag ska börja, jag försöker o försöker att gå vidare. Men hur ska jag kunna strunta i dom? Jag tror hela tiden att det kommer att funka men dom gör narr av mg så jävla tydligt. Varför ska jag vara boven?! vafan har jag gjort för fel? O varför ska han gå där ostraffat efter allt jävla skit han har gjort!!! Så jävla orimligt. Jag vet inte om jag mest blir arg eller ledsen. Hur ser ni honom egentligen? Ser ni honom som en underbar människa eller vadå? Vaför förtjänar han er uppmärksamhet o vänlighet? För han är familj?? Är inte jag det då??? Vem är det som har betett sig som en idiot i hur många år som helst?? o efter allt detta vet jag var ni står o ni är nästan lika goa ni med.
Familjen o släkten är dom som alltid finns där, eller hur var det?
Hur kan man låtsats som ingenting har hänt??? eller ja de gör ni ju inte med mig, jag har ju gjort fel för jag sa ifrån o visa hur det var. Var det för pinsamt för er?
Men jag ska berätta en sak för er, det är ni som är pinsamma, öppna ögonen nån gång.
åååååh..jag vet att jag inte ska bry mig, jag vill inte bry mig, jag vill inte bli arg o ledsen jag vill bara skita i er. Men vet ni vad? Ni har fan varit min familj i så många år o jag har inte lika lätt för det som er. Men det önskar jag, att jag bara kunde sudda ut er.
uschhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhh
hej. Jag vill bara att du ska veta att fast ja e langt bort sa e ja dar for dig om du vill skriva av dig. Jag ar dar alltid for dig sa bra jag kan. Jag star pa din sida. Saknar dig min ko <3
vi alla har de jobbigt på något sätt. vi alla tre känner oss såhär. men man vill inte prata om de, för alla känner olika.